Sponsring

Jag läste lite i en klubbtidning idag. Ni vet en sådan där som kan följa med som bilaga i lokaltidningen och som skriver om hur bra och duktig den egna klubben är. Rätt använt kan ju en sådan tidning vara en utomordentlig kommunikationskanal för en förening. I det här fallet så tror jag att den fungerar rätt bra. Skit samma.

En av artiklarna handlade om en av "Guldsponsorerna" (Blää för det ordet). Representanten för guldsponsorn (blää) pratade om hur proffsigt samarbetet fungerade och att det är viktigt att synas i rätt sammanhang umgås i nätverk o.s.v. Sånt som man säger i sådana artiklar. Det som fick mig att hoppa till lite grann var att sponsorn fick frågan om dom fick igen de pengar de lade på det aktuella samarbetet och svarade, " Jag tror och hoppas det". Vadå tror och hoppas? Här lägger man en massa pengar på ett professionellt samarbete men vet inte om det är värt pengarna. Är det professionellt? För att veta om ett samarbete är ekonomiskt bra måste man väl kunna mäta det man får tillbaks? I goodwill, reklam och i slutändan pengar. Jag tror och tycker att det är rättighetsinnehavarens ansvar att visa sponsorn om det är ett lönsamt samarbete eller ej. Låtstas man att det är lönsamt när det i själva verket är en förlustaffär så kommer man nog att få trovärdighetsproblem när någon väl börjar räkna på det.

Nu är det väl så att det är långifrån all sponsring som bygger på affärsmässiga beslut. Jag har för mig att jag har läst någonstans att den allra största delen är sk. sponsring med hjärtat snarare än med hjärnan. Oavsett vad som anges som skäl från sponsorns sida. Kanske det är därför som man tror och hoppas snarare än vet.