RF, pengar och politik

Läste på RF:s hemsida att att Stockholms kultur- och idrottsborgarråd, Madelaine Sjöstedt, tycker att det är fel att RF får alla stödpengar ämnade för idrotten när de inte lyckas sätta fler i rörelse än de gör. Jag kan hålla med henne till viss del men inte för att RF inte lyckas locka fler till idrottsutövande utan för att det kan diskuteras huruvida de som RF i sin tur delar ut pengar till har rätt till bidragen eller ej.

Det som gör svensk idrott unikt, eller åtminstone ganska ovanlig, är att det är en folkrörelse som är öppen för alla. Den bygger mycket på ideell arbetskraft och engagemang Att människor kan syssla med sin favoritidrott utan att få stipendier eller betala en förmögenhet ur egen ficka. Öppen för alla oavsett ålder, kön, sportslig nivå eller funktionshinder.

Detta plus det faktum att det är bra för människor att röra på sig är det som i grunden motiverar dessa miljoner som staten kastar över idrottsrörelsen. Så långt är allt frid och fröjd och vackert. Men en stor del av alla dessa pengar går till elitsatsningar vilket inte i många fall inte är särskilt nyttigt för utövaren. Jag har fått för mig att det, i vissa fall, kan vara direkt skadligt med elitidrott.

Jag vet att det finns elitföreningar som stänger ute många utövare för de inte är tillräckligt bra eller är tillräckligt motiverade. Denna uteslutning kan ibland starta tidigt i åldrarna. Plötsligt har dessa föreningar tagit avstånd för det som är grunden för svensk idrottsrörelse. När föreningen sedan tränar sönder sina ungdomar och barn med allt för hård träning så börjar man närma sig Kinesisk och Sovjetisk idrottsfilosofi. "Vinn till varje pris och strunta i individen". Har dessa föreningar egentligen rätt till statliga pengar och har idrottsrörelsen med RF i spetsen rätt till pengar när man stödjer denna typ verksamhet? (Om Bert Milton hade lyckats köpa in sig i AIK hade han indirekt fått tillgång till staliga pengar ämnade att sätta människor i rörelse. Trevligt)

Jag är tveksam. Det finns väl en poäng i att det är viktigt med förebilder för ungdomar som idrottar och att idrottslig framgång lockar fler till idrotten, men jag tror att effekten för folkhälsan som detta skulle ge inte motsvarar de pengar som det kostar att odla fram, i bästa fall, mediokra idrottsutövare.

En diskussion om detta hade varit intressant och kanske också nödvändig.